Borderline - Tredje gradens brännskador i själen

Idag har jag ätit jordgubbar och jobbat fram ännu ett kapitel i min bok Vid Världens Ände - en bok om psykisk ohälsa efter trauma. 
  Jag lider och har lidit av ett flertal olika sorters psykiska ohälsor. Allt från generaliserad ångestsyndrom, depression, social fobi, tvångstankar/tvångshandlingar/PTSD och Borderline med inkluderad paranoia, självmordsbenägenhet och ätstörning.
Att ha en borderline personlighetsstörning innebär för mig att jag är en intensiv känslomänniska. Det är först sedan jag började i DBT (dialektisk beteendeterapi) som jag insett det, trots att jag hela mitt liv fått höra av familj och omgivning hur jävla "temperamentsfull" jag är. Men sanningen är inte att jag är en ilsken människa, inte heller att jag är en lipsill. Sanningen är att jag lider av Borderline personlighetsstörning, BPD, (vilket inte går att sätta i kategorin psykisk sjukdom inom neuroser och psykoser) och pga det har jag ibland svårt att handskas med starka negativa känslor. Och känslorna är alltid starka och biologisk sett inget jag kan minska - även om jag kan lära mig HANTERA känslorna så är de starkare av sitt slag än hos någon utan BPD. 
   Svårigheterna att handskas med känslorna kan bero på att man under uppväxten inte har lärt sig tillräckliga färdigheter för att klara känslostormar, särskilt inte i perioder av stress och svårigheter. (och som ni vet blev min familj tvungen att flytta 70 mil i en väldigt känslig ålder hos mig och tre år senare drabbas jag även av stroke -- båda sakerna är stress.) Många som har diagnosen BPD, men inte alla, har utsatts för fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp, däribland jag själv.
"Ett genomgående mönster av påtaglig impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxen ålder och för att få diagnosen fastställd måste man uppfylla fem av dessa kriterier/drag: (Jag fetmarkerar de jag stämmer in på och rödmarkerar det jag har stämt in på med tack vare DBTn inte längre gör lika mycket eller överhuvudtaget.)


---

teckning i akvarell jag gjorde då jag fick min diagnos

1. gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer. 
2. uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering 
3. uppvisar identitetsstörning, dvs. varaktig och påtaglig instabilitet i självbild och identitetskänsla 
4. visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). 
5. uppvisar upprepat suicidalt beteende, suicidala gester eller suicidhot eller självstympande handlingar 
6. är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar) 
7. känner en kronisk tomhetskänsla 
8. uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (t ex ofta återkommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål) 
9. har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom.


Jag vill inte spoila för mycket om min BPD eftersom jag pratar mycket om den i Vid Världens Ände - en bok om psykisk ohälsa efter trauma, så vill ni veta får ni antingen fråga här nedan eller vänta tills boken är klar - men i den här inspirerade farten som jag jobbat på den de senaste 3 veckorna så kommer den definitivt vara klar nästa år.

---